Du märker det inte direkt. Det finns ingen faktura som dimper ner med avsändaren ”Dålig kommunikation AB”. Men varje gång någon jobbar i fel riktning, missar viktig information eller behöver jaga svar så tickar kostnaderna uppåt.
Och nja, det handlar inte bara om lite irritation i fikarummet (vilket i och för sig kan utvecklas drastiskt).
Det handlar om
- projekt som försenas eller missar viktiga bitar
- beslut som inte når ut, som inte förankras
- människor som gör dubbeljobb, eller i värsta fall ger upp.
Det handlar om pengar. Om tid. Om trivsel. Och i längden om resultat och konkurrenskraft.
Ska vi se vad det verkligen kostar?
👉 Vill du först läsa på om vad strategisk internkommunikation är?
→ Kolla in: “Vad är strategisk internkommunikation? En guide för chefer och kommunikatörer”
Låt oss räkna på det
Vi tar ett högst realistiskt exempel. Tänk dig en organisation där informationen är lite otydlig. Intranätet är svårnavigerat och mailkorgen svämmar över.
Låt oss säga att varje medarbetare lägger 30 minuter om dagen på att leta efter information som borde vara lättillgänglig eller på att reda ut missförstånd. Det låter inte orimligt, eller hur? Faktum är att studier pekar på att siffran ofta är betydligt högre.
Så här ser kalkylen ut:
- Tidsförlust: 30 minuter/dag
- Antal anställda: 50 st (bara som exempel)
- Schablonkostnad: 450 kr/timme (lön + sociala avgifter)
30 minuter = 0,5 timme. 0,5 timme x 50 anställda = 25 bortkastade timmar per dag.
💰 Kostnad per dag: 11 250 kr
💰 Kostnad per månad: ca 225 000 kr
💰 Kostnad per år: 2,7 miljoner kronor
Läs den sista siffran igen. 2,7 miljoner kronor. För…ingenting?
Ineffektivitet kostar. Har ni råd med det?
Varför läcker det pengar?
Varför ser det ut så här? Jag möter ofta chefer och kommunikatörer som känner igen sig i dilemmat: Organisationen är i ständig förändring men kommunikationssystemet är kvar på 2012 års intranätnivå.
Det uppstår ett glapp. Och ofta försöker man lösa det med tekniska plåster på såren: ”Vi sätter en gilla-knapp på intranätet – det borde göra susen!”
Men problemet sitter inte i knappen. Det sitter i att man tror att man kommunicerar (men i många fall informerar man bara). Man hoppas att det går fram. Men det finns inga strukturer som säkrar det.
Och när strukturerna saknas, uppstår kostnaderna.
“Vi trodde alla visste” är en av de dyraste meningarna i svenska företag och organisationer.
Fyra kostnader du kanske inte räknar med
Pengarna i exemplet ovan är den ”synliga” kostnaden för förlorad tid. Men under ytan finns andra prislappar som är svårare att mäta, men minst lika dyra.
- Dåliga beslut
När delar av organisationen inte är informerade – eller inte ens vet vad de borde vara informerade om – fattas dåliga beslut. Eller ännu värre: inga beslut alls. - Förlorad motivation och energi
När folk inte förstår varför något händer, sjunker engagemanget. Då går förändring långsamt, eller inte alls. - Ökat motstånd vid förändring
Otydlig kommunikation = rädsla, rykten och passivt motstånd. - Missade affärsmöjligheter
När samarbeten faller mellan stolarna, innovationer uteblir, viktiga kundinsikter inte kommer fram eller det ”bara går lite långsamt”.
Siffrorna talar sitt tydliga språk
Låt oss titta på data. I en studie från USC Annenberg School for Communication and Journalism framträder en tydlig bild av gapet mellan vad medarbetare behöver och vad de får.
Problemet:
- Endast 32 % känner att de får tillräckligt med information för att göra sitt jobb.
- Bara 35 % är nöjda med kommunikationen på jobbet.
- Hela 37 % får sin information om företaget via rykten eller sociala medier (!) istället för interna kanaler.
Möjligheten:
- 45 % menar att den påverkar deras produktivitet i hög grad.
- 69 % av de som är nöjda med internkommunikationen säger att de är mycket benägna att stanna kvar.
- 74 % uppger att internkommunikationen påverkar deras känsla av tillhörighet.
Slutsatsen: Det är för dyrt att låta bli
Det låter kanske provocerande, men när det rullar på är det lätt att förbise det som inte brinner. Och just nu – i många företag – är det kommunikationsbristen som står för notan.
Det är som att laga taket först när det börjat rinna in.
Bra internkommunikation ger
- kortare ledtider
- mindre dubbelarbete
- bättre samarbete mellan avdelningar
- engagerade medarbetare
- större förtroende i förändringsarbete.
Det är en investering som räknas hem snabbare än du tror.
👉 Läs också → 5 anledningar att satsa på internkommunikation
Vill du ta tag i det här hos er?
Jag hjälper organisationer att få ordning på sin interna kommunikation. Oavsett om du är chef, kommunikationsansvarig eller vill börja någonstans – låt oss höras!
Skicka ett meddelande
Eller boka ett förutsättningslöst samtal med mig